Om emigrationen på slutet av 1800-talet
Manus: Gunilla Rubbestad
Regi: Ywonne Jansson
Plats: Vinnsäters Hembygdsgård
Per Stor, en pojke på bara 11 år, ser i slutet av 1790 talet sin mor skändas och dömas orättvist och hårt för en liten oförrätt hon begått. Han ser och förstår att överhögheten bestämmer vad som är rätt och fel och att i detta får den fattige finna sig. Något Per Stor vägrade. Denna sin livsvisdom, för han över till sin dotter Sofia den dag hon ger sig ut i världen för att söka tjänst.
Hos prästen Sven Setterlind, Pers Stors gode vän och dryckesbroder får hon tjänst som piga. På gården finns också drängen Magnus, en drömmare och romantiker. Kärlek uppstår mellan de båda unga. Mor Hilda ser inte detta med blida ögon och försöker få Sofia att avstå från Magnus.
– Han är en drömmare säger hon och såna blir det aldrig nåt av. Men Sofia, lärd att tro på sig själv, går Magnus till mötes.
Men oår är oår och i fattigdomen slår sjukdomar hårt. I nödåret 1868 Insjuknar Magnus i lunginflammation och trots att både matmor Hilda och Sofia söker hjälp hos den kloke gubben Engdal går hans liv inte att rädda. Sofia skickas från gården när det uppdagas att hon väntar barn. Hon återvänder hem till Per Stor och mor Britta. Och i soldattorpet kommer en liten faderlös flicka till världen. Per Stor och mor Britta försöker nu hitta någon som kan ta hand om Sofia och hennes oäkta flickebarn. Men Sofia går även här sin egen väg och möter efter några år en ny kärlek i en ung svenskamerikan Karl-Charles som är hemma på besök.
Och Karl-Charles och Sofia gör som så många andra gjorde i slutet av 1800 talet. De lämnar det fattiga och förtryckta Dalsland för ett nytt och friare liv i Amerika.